Föreningar i samverkan i Rönö

Kyrkan

Invid Rönö kungsgård byggdes Rönö kyrka under åren 1641-1642. Kyrkan uppfördes av greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken till minne av sin hustru Katarina. Förmodligen har det tidigare legat ett kapell på samma plats. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakt kor i öster och ett vidbyggt vapenhus i väster. Sakristian i norr är tillbyggd 1811. Kyrkan restaurerades 1922 och 1973. 2009 gjordes en omfattande interiör renovering. En fristående klockstapel tillkom omkring 1680. Dess lillklocka göts 1752 och har rysk inskrift.


Källa:  Bygdeföreningens arkivmaterial

Capella Ecumenica


Kapellet på Västra Gärsholmen är ett verk av S:t Anna-sonen Hilding Bielkhammar. År 1925 besökte han som 18-åring Stockholm och det stora ekumeniska mötet, som leddes av dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom. Där fick han höra Herrens bön läsas på över 50 olika språk och det var då han fick idén att i sin hemtrakt skapa ett ekumeniskt centrum.


Kapellet invigdes på Kristi Himmelsfärds dag 1965 av dåvarande biskopen i Linköping, Ragnar Askmark. Sedan dess har verksamheten drivits av föreningen Capella Ecumenica Sanctae Annae in scopulis i samarbete med många kristna kyrkor och samfund i ekumenisk anda.


Källa www.capellaequmenica.se

Kungsgården



Många kända historiska personer har passerat revy på Rönö kungsgård. Unionsdrottningen Margareta är den första kungliga person som ägde Rönö. Hon köpte gården 1396. Men genom Margaretas testamente kom åter Rönö och hela Östkinds härad till Linköpings domkyrka.


Den nye ägaren, biskop Knut, son till Bo Bosson Natt och Dag, ska ha byggt om gården till ett slott. Vid ett herremöte på Rönö 1421 med kung Erik av Pommern gick det livligt till. Då tvingades den illa beryktade ärkebiskopen i Uppsala dansken Johannes Jerechinus att lämna sitt ämbete. Han blev senare biskop på Island men blev djupt avskydd även där och dränktes i havet. Det sägs att han återkommit till Rönö - som spöke.År 1434 blev Rönö inblandat i striderna mellan frihetskämpen Engelbrekt och Erik av Pommern. Fogden Albrekt Styke överrumplades av biskop Knut i Linköping som intog borgen vilken skadades i striderna.


Först 1497 raseras gården helt på order från riksföreståndaren Sten Sture d. ä. Efter återuppbyggnad tillhörde Rönö åter biskoparna i Linköping som förläning. År 1524 stod biskop Brask som ägare. Han fick privilegium på en saltpanna och utvann salt ur Östersjöns vatten. Salt var en oerhört viktig vara på den tiden. Även tegelbruk fanns på gården.


Efter Gustav Vasas reduktion 1527 blev Rönö åter kungsgård. Kung Johan III blev så förtjust i naturen där att han lät bygga ett ståtligt slott i tre våningar och med torn i de fyra hörnen. Hustrun Gunilla Bielke och sonen hertig Johan av Östergötland bodde här under långa perioder. Slottet finns avbildat med titeln Arx Rönöö i Erik Dahlberghs Suecia. 1630 fick pfalzgreven Johan Kasimir, gift med Gustav II Adolfs halvsyster Catharina, Rönö i donation. Kungsgård för sista gången blev Rönö 1689 då gården drogs in till kronan av Karl XI.


Rönö slott förföll sedan på grund av bristande underhåll, brann och raserades alltmer under 1700-talets förra del. Stenen togs till byggnader i närområdet och till Stockholms slott.


Källa: Kulturarv Östergötland/Ann-Charlotte Hertz

Gods och gårdar


I Rönö finns en kungsgård, två säterier och en herrgård - Rönö Kungsgård, Kåreholm, Loviseberg och Vintersbo Herrgård - av vilka Kåreholm och Loviseberg fortfarande har omfattande ägor. Vintersbo har tillhört Gottenvik Säteri och varit föremål för flera avstyckningar vilket gör att herrgården idag endast består av huvudbyggnaden . Läs om gårdarna i det bifogade dokumentet.omfattas av

 


Källa: Historiskt geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. Femte bandet, Wikipedia och intervjuer med nuvarande ägare.uvudbyggnaden.

Torp


I den inventering av torp som har gjorts inom ramen för studiecirkeln i Rönö och genom Mats Mattsons idoga arbete kan man räkna in ca 80 torp. Arbete har varit omfattande och kommer att drivas vidare när nästa stuiecirkel tar vid. Studera den intressanta kartan och kom gärna med ditt bidrag tilll Conny Passmark.

Fornlämningar


Östergötland är ett betydande skogslän där ca 69 % av den totala landarealen utgörs av skogsmark. Det som vi idag uppfattar som skog inrymmer ofta spår efter mänsklig verksamhet. De kulturhistoriska spåren finns kvar i form av exempelvis gravar, hägnader, röjningsrösen och hyttruiner men också i form av ett biologiskt kulturarv dit bland annat fruktträd vid övergivna gamla torpställen räknas.


Kända fornminnen från socknen är gravrösen från bronsåldern, tre små gravfält från järnåldern samt stäkpålarna i Rönö å som dateras till 1200-talet.  På det branta berget Lönshuvud finns en vårdkase. I Arvidsberg finns en koppargruva. 


Studera fornminnen  i Rönö genom att klicka på kartan till vänster.


Källa: Länsstyrelsen Östergötland/RiksRiksantikvarieämbetete


Gravrösen/forngravar


I trakterna kring Rönö kyrka och strax intill Rönö kyrka finns flera forngravslämningar vilka samtliga ligger på höjder längs med dalgångar som varit farbara vattenleder under järn- och bronsåldern. En kartläggning pågår och gravlämningarna kommer att under en snar framtid att vara utmärkta så att den intresserade kan göra sin "forngravstur" i det pastorala landskapet.


Källa: Rolf Andersson/Håkantorp


Vårdkasen i Lönshuvud


På toppen av Lönshuvud finns en av Sveriges få bevarade vårdkasar. Platsen är strategisk, med vidsträckt utsikt över S:t Annas skärgård. Vårdkasen härrör förmodligen från 1700-talet, men platsen har sannolikt ett betydligt äldre ursprung som vaktplats. Det kan mycket väl vara så att vårdkasar tänts på Lönshuvud redan under förhistorisk tid.


Läs om Länsstyrelsens rapport om Lönshuvud som riksintresse


Källa: Länsstyrelsen i Östergötlant och hembygdsföreningens arkiv

Arvidsbergs koppargruva


Arvidsbergs koppargruva ligger på norra stranden av Slätbaken. Brytning pågick mellan 1803 och 1850 under vilken tid sammanlagt 375 ton koppar producerades. Brytning har skett i ett ca 100 m långt, 2-5 m brett och 10 m djupt dike, samt i 3 stycken lodräta schakt i botten av diket. Det djupaste schaktet, vilket kallas Gottenviksgruvan, har brutits till 100 m djup. Gruvan har högsta klassen av riksintresse.


Källa: Länsstyrelsen i Östergötland och hembygdsföreingens  arkiv

Stäkpålar i Rönö å


Stäk, steg eller stig, betyder stake eller staket och betecknar ett system av pålar i vatten för att spärra av en farled vanligtvis i avsikt att försvara området innanför stäket, för att kontrollera handeln eller för att leda fisk i en viss riktning. Flera namn på platser och orter kan ev. härledas till sådana anläggningar i deras närhet, till exempel: Stegeborg (Stækaborg 1310) med farledspärrar i Slätbaken.

I Rönö å har man identifierat 3 rader med pålar, vilkas  syfte har varit att förhindra inkräktare och fiender att segla upp till Kungsgården. Bilden till höger visar att det finns 2 rader av pålar, men en lokal utredning genomförd av Lars Waernhoff redovisar 3 pålrader, uppkallade efter deras upptäckare .



Källa: Wikipedia, Lars Waernhofs utredning